"Alla städer skall tömmas, alla gator glömmas bort" - Jonathan Johansson
Var ska man börja, 2010 och det känns allt annat än märkvärdigt.
Efter tjo och stim med en hel kväll och natt i en alkoliserad dimma vars täthet mer faller under rubriken "vägg" har hjärnan nu valt att klarna och lägga upp några visdomsord.
Det infinner sig nu nya löften att bryta men just nu känner man sig som en fredagsman vars karaktär skulle kunna rista in ordet godhet i vilken järnbit som helst.
Men nåja, det är bättre än inget och rent mjöl i påsen har man ju alltså ligger samvetet på topp ännu.
Trots det kan man inget annat än att fundera på vad årets första riktiga flopp blir, vilket kommer bli det där bistra ödesavgörande draget som kommer spöka i huvudet allt för länge, fast detta får vänta - helt klart!
Det är januari, allt är grått och kallt, en 4-åring är spårlöst borta och vår hockeylegend Rickard Fagerlund har nu fallit av pinnen.
Skönt, nu vet vi åtminstonde att våra medier börjar ännu ett år med att räkna upp tragedier från världens alla hörn.
Allting skriker välkommen tillbaka och det är ju bara att tacka, glömma bort allt det trissta med 2009 och invänta 2010's alla äventyr.
Allt känns förvånandsvärt bra och det är ofantligt skönt när saker och ting bara faller på plats.
Ser fram emot ännu ett år med alla nära och kära.
Men det är något skumt över staden, inte för att klaga, men smaka på orden en gång och tänk efter.
Oroväckande... men ska nog sova på saken.
Efter tjo och stim med en hel kväll och natt i en alkoliserad dimma vars täthet mer faller under rubriken "vägg" har hjärnan nu valt att klarna och lägga upp några visdomsord.
Det infinner sig nu nya löften att bryta men just nu känner man sig som en fredagsman vars karaktär skulle kunna rista in ordet godhet i vilken järnbit som helst.
Men nåja, det är bättre än inget och rent mjöl i påsen har man ju alltså ligger samvetet på topp ännu.
Trots det kan man inget annat än att fundera på vad årets första riktiga flopp blir, vilket kommer bli det där bistra ödesavgörande draget som kommer spöka i huvudet allt för länge, fast detta får vänta - helt klart!
Det är januari, allt är grått och kallt, en 4-åring är spårlöst borta och vår hockeylegend Rickard Fagerlund har nu fallit av pinnen.
Skönt, nu vet vi åtminstonde att våra medier börjar ännu ett år med att räkna upp tragedier från världens alla hörn.
Allting skriker välkommen tillbaka och det är ju bara att tacka, glömma bort allt det trissta med 2009 och invänta 2010's alla äventyr.
Allt känns förvånandsvärt bra och det är ofantligt skönt när saker och ting bara faller på plats.
Ser fram emot ännu ett år med alla nära och kära.
Men det är något skumt över staden, inte för att klaga, men smaka på orden en gång och tänk efter.
Oroväckande... men ska nog sova på saken.
Kommentarer
Trackback
